tisdag 27 juni 2017

Jävligt konstigt.























Ögonblicksbild: Vi träffades bara en gång, i egenskap av författarkollegor. Stod och trampade ihop i en hotellobby innan en middag.
"Det här är lite som en skolresa", sa jag.
"Ja-ha, i så fall är det jag som är rektorn!" sa han.
Blixtsnabb. Självlysande. Fnissig. Ett kvicksilver. En historieberättare, kanske rent av något av en skrävlare (takes one to know one). Men jävligt sympatisk.
Ansiktet berättade också. Jag hade hans "hovfotograf" till bordet och vi pratade om vikten av att våga släppa masken inför en kamera. Och om hur vackert det är med fläckar, skuggor, rynkor och ärr. (Sedan dess har jag inte skämts nåt speciellt för mina.)  

förbannat konstigt när folk i typ ens egen ålder går bort.

Inga kommentarer: