lördag 31 januari 2015

Minst 8% lyckligare

blev jag av att pimpa min skriv/ritplats med den här tivolilampan.
Bra Mandis!





tisdag 27 januari 2015

I princip klar

med nya Månskuggas mysterier som kommer senare i år (för 6-9 år). Fatta! Har dessutom hunnit med en party-sväng till London, illosar till en kommande antologi för lågstadiet, och börjat planera för ett barnkalas med sagotema (mammi proschäkkta går nästan upp i brygga av upphetsning här).

Inbjudningskorten ska vara som en liten rulle med snöre om, typ så här:
"Once upon a time ...

... var det två syskon som drömde om ett sagokalas. Så de beordrade sina betjänter att fixa det."


onsdag 21 januari 2015

De två halvorna.






















 Antony Gormley


De senaste dagarna har jag tecknat så mycket att jag fått ont i revbenen. Eller så är det levern som spökar. Fast nä, det beror nog mest på hållningen.

Och jag tänker: Ja just det, jag är ju illustratör också!
Jag hinner glömma det mellan varven precis som jag glömmer skrivandet, hur jag gör för att få ihop en bok alltså.
Och jag är så lycklig att jag får göra detta i stället för att sitta som när jag var liten och tonåring och teckna och gå in för det som fan och låtsas att jag hade olika uppdrag som någon skulle vilja ha och tycka om ("Men å vad fin den ledsna lilla pojken blev, du har fångat stämningen perfekt.").

Och jag tänker på en intervju med Al Pacino där han sa att varje gång han ska hålla i ett skjutvapen i en roll så har han ingen aning om hur man gör, och instruktören blir förvånad och säger att nämen Al du har ju varit med i åttiotvå snutfilmer, hur kan du inte veta hur man håller i en pistol?

Nä för det var tydligen helt individuellt för varje rollfigur och efter avslutad film försvann det liksom från Al och han fick lära sig vapenhanteringen på nytt med nästa 'gubbe'.

Och det där kände jag igen lite. Jag är hela tiden ny inför det här jag gör. Ju äldre jag blir desto mindre vet jag på något sätt.

Jag försöker skriva på en fristående roman för vuxna också, som inte är i en serie alltså, och det har jag aldrig gjort förut. De går skitdåligt. Jag måste ha hållit på i 1,5 år nu. SO not me.
Det är för öppet, jag behöver begränsningar.
Men rita är bra. Använda den andra hjärnhalvan på nåt sätt.


lördag 17 januari 2015

Min förlossningsläkare in the news!

Han nekade dock till snitt med lilla G med motivationen att hon var för omogen (35 v +), snittet fick jag snika mig till på annat vis (ie knipa hårt trots öppen tills nya skiftet kom på morgonkvisten). Och det var en jävla tur att jag stod på mig, annars hade vi ev. båda strukit med p g av livmodern sprack under en av de sista värkarna. Men då låg jag redan på operationsbordet.

Häpp!





Den bortglömda matlagningen.
















En stor grej som hände i tvåbarnschockens efterdyningar var att vi slutade laga mat efter ett djupt snack. Vi har i princip bara ätit halvfabrikat i 4 år nu alltså. Something had to go, det fanns absolut ingen lust eller ork. Det funkade inte att pressa kokta hjärnan hitta på rätter, laga från grunden och sedan försöka njuta av detta vällagade, genomtänkta mål varje dag. Middagen blev enbart en källa till stress och besvikelse när båda föräldrarna var helt slut i kolan + kroppen efter vaknätter, jobb osv, och barnen var små och osynkade.

Och det har funkat helt OK. Mat gick från passion och njutningsmedel till ... bara föda, helt enkelt.

Men visst har det varit trist. Och för mycket salt och taskigt kött och felkryddat och allt det där. Så det är rätt gött att vi (mest jag) börjat hitta tillbaka till matglädjen.
Idag gjorde jag nåt jag aldrig testat: Minestronesoppa. Och det blev bra! Ljusår från skolbespisningen om en säger så. Och med knaprigt bröd och massa smör till. Följde Jamie Olivers recept fast utan kikärter och trots att jag HATAR det tillgjorda språket i hans recept.

Fattade halvägs igenom soppkoket att jag var inspirerad av boken jag läser nu; Between Two Fires av Christopher Buehlman. Den utspelar sig i 1300-talets pestdrabbade Frankrike och folk svälter och nån vitlöksdoftande gryta är typ himmelriket.

Och nu kommer jag att tänka på en bokklubb som läste min 'Döden på en blek häst' och sedan återskapade all mat i boken till sin träff. Till och med sega student-ostfrallor!
Det var nog det finaste jag hört sedan jag konfirmerades.

torsdag 15 januari 2015

Rivstart

på året och bloggy blir lidande. En arbetsdag känns som max två timmar lång och jag älskar den känslan.


fredag 9 januari 2015

Allt väl

- det var bara det.

Fullt upp med skola, jobb och Es tillfrisknande.

Hörs snart igen!

söndag 4 januari 2015

Wife of the Year.

E (grågrön i fejset): Jag har ... rätt ont i magen faktiskt.
Jag (sur): Ja du är väl inte så VAN vid sånt som en annan kanske? Bit ihop, ta en värktablett och vila bara. Slår vad om att du inte ätit eller druckit nåt sen igår heller? Fan, ibland är det som om jag har tre barn.




Det var sprucken blindtarm. Oops.
 

onsdag 31 december 2014

Jullovets stolthet.

















Och än-tli-GEN äger jag ett par av dessa "skitfula" (enligt min mamma, hon har tydligen SLÄNGT sina!) små plasttomtar från 1960- eller 70-talet (?).

Har länge försökt forska i dessa tomtars ursprung som den minnesgoda bloggläsaren vet. Någon menade att de tillverkades i Danmark. En annan inflikade att figurerna tyligen fanns till salu i så gott som varenda ICA för några korvören under en period. Jag frågade t o m Peter Pluntky men han svarade aldrig.  

Jag f*cking älskar dessa kitchiga tomtebarn. Tur att internetshopping är en av mina superkrafter men jag kan säga så här: Det tog sex år och ... eum ... 'lite' pengar. Dessa har bott i USA.


måndag 29 december 2014

Där kom den.























Lilla F (bedjande, lappsjuk): "Mamma, jag saknar min fina skola."
Lilla G: "Och jag saknar min förskola!"

Jag kan inte i ord beskriva hur glad och tacksam jag är över att de känner så.

En annan grej jag tänkt på, nu när lilla F gått i brittiska 'ettan' i ett halvår:
Hur TÄVLINGSINRIKTAD skolan är. Och hur mycket barnen - fem-sexåringarna - gillar det.

"Ten points to Slytherin!" liksom. Konstant.
Så här: De är två förstaklasser och två tvåor som har raster ihop och morgonsamling ihop varje morgon. En gång i veckan får föräldrar vara med på morgonsamlingen och då delas det ut små priser (typ en klass får "ta hand om" ett speciellt gosedjur i en vecka, eller en burk smågodis) för: Bästa beteendet på rasterna. Minst frånvaro. Bäst på att komma i tid varje morgon. Bäst på att samla in X till skolans basar. Samt diplom för individuella prestationer till två i varje klass.

Alltså det JUBLET när någon klass 'vinner' något. Den lagandan.
Annorlunda för en svensk, minst sagt.

Dessutom kräver de oerhört mycket av barnen när det gäller matte och engelska. Mitt eget 5,5-åriga jag är grön av avund.

P.S: Och UNIFORMERNA sedan! Och att all personal kallas Mr/Mrs/Miss/Ms X.
Älskart.




lördag 27 december 2014

Dagens bästa email:

"Jag har börjat läsa en ny pocket. Expediten i kassan försökte torka bort de mörkröda dropparna på omslaget."

torsdag 25 december 2014

Juldagen - jovars!

De stora äventyret var avlusning för samtliga inblandade. Barn + deras parasiter - åååh the GLAMOUR!

Kollade drottningens tal kl 3 och jag grät en gnutta men skyllde på lusmedlet. Sedan tvingade jag de andra att kolla Askungens 1:a klänning + Piff & Puff i Musses julgran. 

Det är 6 grader + och krokusen är på väg upp. Vi har tvättat en jävla massa (löss, remember?). Nä, man behöver tydligen inte tvätta allt inkl gosedjur men jag vill det.

Bästa klapparna:
Lilla spöket Laban som gosedocka från mormor & morfar (Lilla G).
Batmanlego, som han egentligen är för liten för, från mig (Lilla F).

Gör just nu räk-toast och smuttar bubbel, senare blir det rester av gårdagens timjankyckling. Ongarna är tämligen lugna i varsitt rum just nu men det spricker väl snart. I morgon blir det annandagsfotboll på kvarterets allmänning, drink med grannarna och sen lunch hos en gammal vän.

Vad gör du?

måndag 22 december 2014

God jul kära du.

Om du får tid över och känner att du vill bidra till de allmänna tokerierna kan du ju alltid göra en juleljussallad eller en prinskorvskrans.























Det tänker jag göra.

















Inte.

Kram,
Amanda


söndag 21 december 2014

Vi är besatta



















av Hama Beads. Speciellt lilla G och jag. Första vi gör på morgonen, sista vi gör på kvällen.

onsdag 17 december 2014

När en idé klamrar sig fast.

Japp, jag har bloggat om denna förut. Det var typ 4 år sedan och jag var preggo med lilla G.

Men allså det ÄR ju något mörkt och delikat obehagligt med detta operetta-boyband?

När jag ser dem kan jag inte låta bli att fundera på en plott/romaaaan där de, 10 år tidigare, gjorde något fasansfullt på sin elitistiska internatskola. Sedan dör de, en efter en, tills bara den lille mannen, andre från höger, är kvar.
Han som är oskyldig. Och så mördaren, det ursprungliga offret. Eller ..?

  




tisdag 16 december 2014

fredag 5 december 2014

En av tre granar.

Jag presenterar:
Flamingogranen.






















P.S. HÄR ligger jag dock i lä. Creepy ...
Och nu måste jag gå och tvätta händerna efter att ha varit inne på DM.

torsdag 4 december 2014

Förbannad, ledsen och äcklad.

Alltså, människor. De finns liksom ingen gräns för vidrigheterna och ibland blir man extra hudlös inför all skit på nyheterna. Adventsmyset fastnar i halsen, fast så känns det i och för sig ofta eller hur?

Vi lämnar det.

I stället vill jag tipsa om att en journalist som heter Eva har en blogg där det finns en litterär julkalender med en massa miniintervjuer. Bra!

P.S: Bara för att illustrera hur skör jag är just nu: Jag grät under Paradise Hotel igår när en person fick lämna. Japp. Jag. Grät. Jag som aldrig gråter numera?!

Dock var jag tvungen att gå och kräkas när jag läst obduktionsprotokollet efter en ihjälslagen liten flicka.
Men förlåt, vi skulle ju lämna det där.

onsdag 3 december 2014

Min bok är en sång är en känsla.






















Jag måste ha lyssnat på Elvis 'If I get home on Christmas Day' hun-dra-tals gånger när jag skrev Snögloben. En julroman och en jullåt, ja du fattar.

Satt ensam på nätterna och fulgrät framför datorn ibland av utmattning och en överrumplande känsla av att FAAN också, eller HURRA snarare, den här boken blir ju VACKER. Det är VÄRT det.
Med Elvis i öronen då.

Pappa tycker för övrigt att Snögloben är det bästa jag skrivit. Och han är ju HEEELT objektiv va.
*julklappstips*

Sen vill jag säga att det kan vara sista boken om Maja på ett tag. Den jag skriver nu är en fristående, totalt annorlunda. Fast samtidigt inte. Deadline: Julafton. Det går ... eum ... sådär.

tisdag 2 december 2014

Läs finalisterna i den stora författartävlingen

och rösta HÄR!

Kul initiativ av Harlequin tycker jag.

Och dubbelkul att jag dels tidigare jobbat med trevliga förlagschefen Anna (när jag skrev en kärleksföljetong för Året Runt), OCH att jag fått inblick i en av finalisternas kämpiga resa mot en finalplats.
Så heja Jenny och ni andra blivande författare, starkt jobbat. 

torsdag 27 november 2014

De bästa vantarna jag sett.


Framsteg.

Vill jag vara gnällig och självömkande kan jag väl säga att jag haft något av ett jobbigt år. In i den klassiska väggen och allt det där.

Fast ijenklien är jag ju lyckligast. Har vunnit högsta vinsten på alla sätt, osv etc. Och är djupt tacksam för det.

Men idag tänker jag fan klappa mig lite på axeln för idag hände något som hade varit otänkbart för ett halvår sedan: Jag höll ett tvåtimmars föredrag om skrivande inför okänd grupp, på engelska, och hey, jag svettades fan inte ens en droppe.
Tyckte faktiskt att jag var mer än OK, riktigt bra rent av. Tror dom gillade't.

Happ, introverta Mandis har tydligen krälat in i sin koja igen!

onsdag 26 november 2014

Nyper mig i armen.

Ocado (livsmedelskedjan Waitrose hemkörningsföretag) har nu OLW Cheez Doodles i sortimentet.

Alltså, det är oklart om jag varit så här lycklig sedan barnen föddes.

måndag 24 november 2014

Sedan sist.

Vad har vi gjort? Tja, det rullar liksom på.
Jo, vi har haft en frukskål! Det blir av ca vart 4:e år, så lilla G har aldrig tidigare upplevt detta. Den manin säger jag bara. Värre än när hon är hög på godis. Och F ränner omkring och bökar i sig apelsinskal och äppelskruttar och allt möjligt skräp.
Oklart om vi testar detta igen faktiskt.

torsdag 20 november 2014

Dagens bake sale.


















Ja jag erkänner: Jag lägger en viss prestige i detta. P g av att hembakade, lite snajsigare grejer drar in mer £££ till baaarnen.

onsdag 19 november 2014

Skräckfilmen fortsätter.

(Ja, på riktigt.)

Var ensam med barnen i natt.
Båda hamnade i min säng.

Mitt i natten Tänds Taklampan. Av. Sig. Själv.
Fuck, mitt hjärta.
Båda barnen säter sig upp och hojtar: "VEM gjorde det?!"

Nej, vi fick inget svar.

tisdag 18 november 2014

Vem behöver skräckfilm?

3,5-åringen, kl 4 på morgonen, vid min säng, skakar i hela kroppen:

"Mamma, det är en gammal man i mitt rum och han säger nåt som låter som 'sickle'."

* * *

E: "Eh, du vet att jag ibland får känslan av en gammal man i ålderdomliga kläder i vårt hus va?"

Förskolepedagogen: "Eh, du vet att vi har ett hus-spöke här på föris va? En gammal man som går upp och ner i trapporna."




torsdag 13 november 2014

Britternas (inte så dolda?) talang.

Eller: Avdelningen för svepande generaliseringar.

Talangen tog mig blott veckor i mitt nya hemland att upptäcka:

Dom är grymma på att dansa.

Vi kan snacka töntdisco, vi kan snacka legendarisk Northern Soul, vi kan snacka knarrig gubbe på nåt random bröllop, vi kan snacka tvååringar på barnkalas, vi kan snacka typ varenda minor (eller major) pop star.

Jag vet inte varför, det är bara nåt naturligt med hur de rör sig till music. Och jag gillart.

P.S: Äh vad fan vi tar två till bara för att jag älskar skiten. Detta är alltså komiker som återskapar kända dansnummer för charideee.
Noel gör Wuthering Heights (och kompisen Julian dyker upp som Heathcliff, alltså jag DOG).
Katy gör Beyonce.

tisdag 11 november 2014

Dagens donuts.




















£2, okrossbara, Asda.

Till min, ö-hum jag menar dotterns vita gran.

söndag 9 november 2014

... för då VEE-het man ...















... a-att snaart äär det Juuul.

(och Hanukkah)



tisdag 4 november 2014

Dagens nödrop!






















Vad sjutton heter målaren nu igen?

Har försökt söka på allt, inga termer funkar. Grr.

Stort tack på förhand.

P.S: Är halvsäker på att det faktiskt är nyrokoko.
P.P.S: Och ... är den rent av svensk, eller har jag fått total kortslutning nu?
P.P.P.S: KAN det vara så att den hänger på Nationalmuseum? 



måndag 3 november 2014

Farbror Knotas nya frisyr






















blev tydligen lite too much för en del mindre barn på Halloween.
De vågade inte gå hela vägen fram till huset så jag stod på trappan och kastade godiset.

torsdag 30 oktober 2014

måndag 27 oktober 2014

Jag, jag, jaaag.

Förlåt men man blir bara så himla glad när någon FATTAR GREJEN.

Jag har ett enormt problem

med SVTs 'Morran och Tobias' med Johan Rheborg och Robert Gustafsson:

Det är inte roligt.

Flashbacks 34 sidor långa tråd om original och människor på dekis i Borås har mer humor, hjärta och hjärna i en enda mening än hela denna TV-serie.



lördag 25 oktober 2014

onsdag 22 oktober 2014

Gåshuden ljuger inte.

I alla fall inte hittills, för mig.

Och idag fick jag en sån pang-idé att hela jävla skinnet typ fick stånd.

Aja. Får se om det känns lika bra om 75 sidor, när man faktiskt måste börja knyta ihop skiten.

Nu: Pubrunda, för det är jag värd.

onsdag 15 oktober 2014

Det är misstänkt tyst

i huset.

Hittar sonen iklädd min enorma knallrosa fleecetröja och med en stor roman i famnen. Han marscherar fram och tillbaka i sitt rum med självgod min och predikar:

"Jag är mamma Amandis, och nu måste vi alla prata om min nya boook."

De andra två i familjen ligger under under skrivbordet och vrider sig i skrattplågor.



Happ, där fick jag.

måndag 13 oktober 2014

Fladdrande tankar:






















- Kan vi ha denna FaceQ-bild (tack för app-tipset T!) som familjens julkort?
"Nä", säger lilla F, "Vi gjorde pappa för sur, han kommer att bli ledsen." Fast grejen är att han ju ser ut så numera. Konstant sur. Tidigare var det jag som alltid var det. Men nu när jag börjat bli lite mer sådär härligt, äckligt, oansvarigt mans-bohemisk - ta daa! Ombytta roller.
Ej kul för nån egentligen. Men sant.

- Sköna påslakan. Tänker jag mycket på. Såna som känns urtvättade och mjuka och lena direkt! De skönaste jag har är från Laura Ashley men smakar det så kostar det. Vilka är dina skönaste?

- Det var nåt mer men det har jag glömt nu. Nej fan nu kom jag ihåg! Bröstcancer. Å vad jag vill skära bort dom i förväg bara jag tänker på skiten. Kan man göra det? Vad kostar det?

lördag 11 oktober 2014

"Vad har ni för planer för helgen?"

frågade en annan förälder på dansen i morse.

"Eh ... att ta oss igenom den", svarade jag.

Mmmm ... Mandis Drama.
Men man får faktiskt känna så, eller? Att helgerna inte alltid är det PARADIS i familjens sköte man kanske skulle önska?

torsdag 9 oktober 2014

Dagens proschäkkt:

Till insamling i skolan imorgon.


















Dagens känsla: Vad fan håller jag PÅ med?

Fast det finns ju ändå en tröst i detta.
Jag kanske inte klarar så mycket annat, men att göra fucking PERFEKT smörkrämsglasyr i tre smaker, MED aporna, öhum jag menar barnen, utan att vi alla hatar varandra efteråt, DET kan jag.

onsdag 8 oktober 2014

Pocketshop

T-centralen.
Tack för bilden Simona!


tisdag 7 oktober 2014

Välgjord och kuslig norsk kampanj














mot barnäktenskap. Läser du "Theas bröllopsblogg"?


Vintage-dockan jag inte kunde stå emot, del 2.

Men titta. Dockan som liknar lilla G har en dock-bror.
Som liknar lilla Gs bror.

"Jaha barn, till jul får ni gamla dockor som liknar er själva, för mamma är lite koko i huvudet sådär."




söndag 5 oktober 2014

Alltså, de här Maria Lang-filmerna






















med Tuva Novotny, Linus Wahlgren, Ola Rapace, och vår egen Suzanna Dilber (i den första; Mördaren ljuger inte ensam).

Det finns en del man skulle kunna kritisera. Jag har inte lust med det. Jag tycker på det stora hela att filmerna är bra och mysiga.
Manus, skådespelare, miljöer, kläder, gött intro ... hade jag varit tonåring så hade jag fullkomligt _älskat_ dem.

/Dagens cozy crime-tips så här på höstkanten.

fredag 3 oktober 2014

Vintage-dockan jag inte kunde stå emot.






















Ibland måste man tydligen bara köpa en amerikansk docka från 80-talet för att den ser ut som ens dotter.

Jag skyller delvis på Katerina Janouch och Mervi Lindmans böcker om Ingrid, för Ingrid har en docka som liknar henne själv, så det vill lilla G också ha.

(Dock köpte jag inte denna handsydda outfit, ty den gick loss på 500 kr.)

torsdag 2 oktober 2014

Veckans jobb:

Har börjat med ett bokomslag och illustrationer till insidan.
Jag försöker växla mellan olika bilder - när en torkar fortsätter jag på en annan.



Röd-vita granen!

















Från förra julen.
Den var grann, det måste jag säga.



onsdag 1 oktober 2014

Hittade min, öhum jag menar VÅR gran

från 2012. Jag var riktigt nöjd med den.
Så här i efterhand känner jag dock att jag borde sparat polkagriskäpparna till 2013 när temat var rödvitt (bild på det kommer imorgon). Fast det är fint att bryta upp med lite långsmala saker också.

Nu önskar granhitler här godnatt.


Chris Rock.


















Förtvivlat roligt.



Dagens kontor.






















Kan inte klaga, nej.

tisdag 30 september 2014

Hej, det är jag som är granhitler.

Och nu har jag vaknat, fast det inte ens är oktober.
För jag är så glad! Jag har hittat GULA kulor. Det finns ingenting som gör en gran så göttig och mysig och lyxig som några gula kulor.
OBS: Det är INTE guld vi pratar om. Den kalla, kyliga, lätt billiga guldlooken. Det får man förstås också ha med. Men det är inget surrogat för det o-så-viktiga - och O-SÅ-OMÖJLIGT-ATT-FÅ-TAG-PÅ gula. Speciellt inte när man som jag bara köper okrossbara kulor. Livet är för kort för glas som går i kras på självaste granen.

Dessa norpade jag åt mig på B&Q (byggvaruhus) för en spottstyver i veckan. Japp, pyntet finns redan i butik. När jag såg att de hade gult och okrossbart fick jag fan förhöjd puls. Det är pyntets heliga graal.

Anyhow. Jag fattade liksom det där med gult i granen på ett medvetet plan för ett par år sedan när Kirstie Allsopp hade ett julprogram på teven. Hennes gran var SÅ fin, lite skandinaviskt sparsam, och hon hade EN kornblå matt kula, EN lejongul, och EN cerise. Resten var röda.
Det var _magiskt_. Gult gör att något liksom ... händer.

Happ, du tror jag är knäpp nu. Det må vara hänt. Så länge du kommer ihåg mitt toppentips: att ha lite varmgult i granen. OK?
Varsågod.

P.S: Granhitler föddes när hon gick Reklam- och dekorationslinjen och gjorde praktik på NK i Göteborg tidigt 90-tal. Granhitlers arbete bestod i att klä, och i vissa fall tillverka dekorationer till ca 150 julgranar till det fina varuhusets årliga köpfest.


måndag 29 september 2014

Min nya i pocket!

"... en gudabenådad berättare med sin egensinniga blandning mellan skräck och deckare."
DN
















Den är så fin, den är så jäkla fin den här boken.  Utanpå och inuti.
Jag är skitstolt över den faktiskt.
Spring & köp! Eller låna på bibblan.

(Och ni sköningar som pratar med mig och mina släktingar om att ni läser bloggen men inte vågar läsa böckerna: SÅ läskiga är de faktiskt inte. Alternativt: Ge bort till nån som gillar mysrys?)
 
/Tackar och bockar


Jag har förstått

att man numera kan köpa både kosmetika och sexleksaker och annat lättsamt på självaste Apoteket.

Det är ju så ... så ... så osvenskt att jag blir helt stirrig.
Var är ni på väg, Sverige?

Snart säger ni väl att man kan köpa kyld öl på Systemet också? Citroner? Jordnötter?!

söndag 28 september 2014

Vad är väl en bal på slottet?

Eller: Det gör mig glad att så många besökare; läsare, lärare, bibliotekarier, bloggare och författare och förlag hade en härlig mässa.

Själv är jag inte bokfull (höhö).
Vabbar två barn med feber och halsont. Försöker teckna till nästa Villa Månskugga, skriva på näst-nästa Villa Månskugga, samt kommande vuxenroman. Känns som om jag åker slalom mellan föräldramöten, familj, jobb och de få vänner som fortfarande orkar med mig. Men: Snart är det Halloween (yay!). Snart börjar American Horror Story igen (yay!). Och nya Boardwalk Empire har redan börjat (dubbel-yay!)

onsdag 24 september 2014

Dagens motto:

Det enda som är värre än att åka till Bokmässan är att inte åka till Bokmässan.

Nej, jag kommer inte i år. Sörjer lite över det. Samtidigt skönt. Är inne i den introverta perioden så att säga. Har ingen aktuell vuxenbok. Kanske nästa år, hoppas hoppas.

Älskar för övrigt mottot ovan då det kan användas till mycket. T ex:
'Det enda som är värre än att åka på USA-turné är att inte åka på USA-turné.'
'Det enda som är värre än att bli vald till skolans Lucia är att inte bli vald till skolans Lucia.'
'Det enda som är värre än att skilja sig är att inte skilja sig.'

Ja, du fattar. Fyll i själv, osv, etc.

Och här kommer dagens känsla/låt/reklamfilm förresten.



måndag 22 september 2014

Rockstjärnelivet.

Jo jag blev bjuden på mammadisco med två timmars varsel i helgen.

Mammadisco.
Det var precis så töntigt och knasigt som det låter. Och alldeles, alldeles underbart.

(Det var förstårs inga barn eller bebisar med, huga, då hade undertecknad icke satt sin fot.)

Jag blev redlös. Fullständigt, skamlöst redlös. Det var som ett bättre retreat, komplett med fri dans och primalskriksterapi.
Samt obegränsat med nästan gratis bubbel.
Och tequila.
Men den rörde jag dock inte.
Tror jag.

Efteråt: Tog mig med nöd och näppe hem. Tur att tre andra mammor på samma gata följde mig. Vi var alla i typ samma skick men hey, power in numbers.

Satt i hallen och bara stönade "Hjälp mig. BÄR mig." E fick vackert vakna och baxa mig i säng.
Sov halva nästa dag, svårt medtagen.

E: "Jag är liksom inte ens arg, för du blir uppenbarligen straffad och plågad nog som det är."

Mvh,
Amanda 16 år